Tony Fischier: Sardonicus fyra visioner

För sjätte gången läser jag om kriminalpolisen Niklas Ragnvik och hans entourage hos polisen i Göteborg. Som vanligt består intrigen av något som rör Ragnvik personligen, och något annat grovt brott. Det känns hemtamt att komma tillbaka till Ragnviks värld och det persongalleri som jag känner vid det här laget.

Den här gången lade jag också märke till att författaren gillar att då och då lägga in någon litterär referens, en slags metainformation till läsaren, eller som en liten blinkning: ”Jag inte bara skriver böcker, jag har läst en massa också.” Jag fann två citat, som jag känner igen, och gissar den som delar litteratursmak med Fischier hittar ännu fler.

Jag gillar att läsa Ragnvik-sviten, trots att Fischier blir lite långrandig då och då, och jag står ut med små upprepningar, för det finns ändå tillräckligt mycket som lockar mig att läsa vidare. Hur ska det gå, liksom? VEM är den verkliga skurken? 

Ibland funderar jag på hur det är att skapa en familj, som får möta så många utmaningar på så många plan. Utan att spoila så finns det många familjehemligheter i familjen Ragnvik, som sakta men säkert nystas upp (vad väntar för nya ”hemlighet” i nästa bok). Och jag tänker att han måste ha varit förtjust av att låta Ragnvik bli kär i Maxinne, en chokladfärgad skönhet med rötter i södra  Afrika och som jobbar som privatdetektiv och hyfsat ofta kommer nära de fall som Ragnvik ska lösa. Och Maxinne tycks ha en lite annan relation till lagen än hennes älskade kommissarie. Detta öppnar för oändliga konsekvenser, med allt från raseriutbrott till samarbeten.

Trots att brotten brukar vara dödliga och mördarna i regel onda, så finns det ändå något småputtrigt över böckerna. Brotten är inte grafiskt skildrade (skönt), däremot är de oftast kluriga, med Ragnvik, lite som en Hercule Poirot - en person som lägger märke till och kopplar samman det andra inte ser eller gör. 

Det tar timmar innan romanens namn får något slags förklaring och jag gissar att Fischier väntar med att ge besked, för att få läsaren att fortsätta framåt. Vem eller vilka är det som mördar? Och vilket är skälet?

För att säga åtminstone något konkret om just denna bok: I första scenen mördas en miljardär och vi vet inte av vem eller varför. Ett par dagar senare är en man på väg att hoppa från Göta älvsbron. När man söker i älven finner man både mannen som hoppat och en huvudlös kropp. Kriminalarbetet kan börja. 

PS: Fischier avslutar så klart med en slags klipphängare, en liten detalj som gör att han öppnar för ännu en bok om Niklas Ragnvik.

Jonas Malmsjö är den perfekta uppläsaren för boken - och när Fischier då och då blir väldigt mångordig byter jag till läsaren för att snabbt kunna passera den passagen… Gillar möjligheten att växla mellan att lyssna och läsa (jag läser betydligt snabbare än uppläsaren… ) 

Make it stand out

Whatever it is, the way you tell your story online can make all the difference.

Make it stand out

Whatever it is, the way you tell your story online can make all the difference.