Magnus Carling: “Skogsmannen”
TÄNK ATT DET ÄR FLERA SVENSKA FÖRFATTARE SOM ÅTERVÄNDER TILL KONGO, TILL DEN DÄR TIDEN DÅ DAG HAMMARSKÖLD VAR FN:s generalsekreterare och det rådde inbördeskrig i den centralafrikanska staten. Tiden var tidigt 1960-tal - alltså mer än 65 år sedan. Det känns som att Kongokrisen skapat något slags trauma i den svenska folksjälen, som skapar en lust att återvända dit igen och igen. Numera uråldriga män som upplevde fruktansvärda hemskheter i den kongolesiska djungeln, bär med sig såren genom årtionden, och låter händelserna där och då påverka nutiden.
Och jag tänker i mitt stilla sinne att snart kommer dessa berättelser att fasas ut, i takt med att det blir allt mer otroligt att det fortfarande finns män i livet, som den gången var unga FN-soldater.
Detta innebär också att böckerna som har med Kongokrisen som en slags fond, spänner över enorma tidsrymder.
(Parentes: Jag var arbetskamrat med journalisten och författaren Olle Högstrand, som bland annat skrivit ”Basker blå”. Han var i Kongo. Konsekvensen blev att han faktiskt söp ihjäl sig, det var som om minnena från Kongo inte var möjliga att släppa. Det var sorgligt att se honom ge upp och förfalla. Han var en fin man. Detta bidrar till min förståelse för hur svåra trauman de FN-uppdragen skapade.)
Just detta element, gamla kongosvenskar, finns med som ett bärande inslag i Magnus Carlings spänningsroman ”Skogsmannen”. Han lyckas med bedriften att koppla dåtiden till nutiden utan att det känns helt påklistrat.
1986 - barnen Fredrik och Hanna leker i skogen i Göteborgstrakten. Strax är tioåriga Fredrik försvunnen och lillasyster Hanna kommer gråtande hemspringande. En stor och misslyckad sökinsats påbörjas. Mysteriet finns där. Vad hände med Fredrik?
Berättelsen kretsar kring polisen Lovisa Karlsdotter som jobbar med kalla fall. En dag får hon ett kryptiskt meddelande som skulle kunna lösa gåtan kring Fredriks försvinnande. Hon lyckas få i uppdrag att ta sig till platsen som meddelandet hänvisar till. I helikopter åker hon med kolleger ut till Jämtlands storskogar. Är det här Fredriks öde vilar?
Fredriks familj består i dag bara av lillasystern Hanna, som verkligen vill veta vad som hände brodern. Tänk om han fortfarande lever?
Vad händer då i en familj där någon försvinner spårlöst? Ligger det någon sanning i meddelandet Lovisa fått? Och vad eller vilka är det som finns i skogen? Vad döljer sig i de jämtländska skogarna?
De flesta, kanske alla (?) personer i boken bär på trauman, sorg och smärta, som på något sätt skapar förståelse för vad som utspelas. Här finns också vissa magiska drag, vi får bland annat möta en samisk nåjd och frågan är vad som kan väcka en människas ursinniga vansinne?
En bok som väcker tankar … men frågan är om Magnus Carling hade kunnat välja något ”nationellt trauma” som ligger närmare i tiden?
Bild: Författaren Magnus Carling håller i sin bok ”Skogsmannen” - man anar en person bakifrån och ser en siluett av en stor fågel.