Kristin Hannah: Näktergalen
DET ÄR SÅ INTRESSANT ATT FÅ NYA PERSPEKTIV, SOM ATT SE KRIG UR KVINNORS SYNVINKEL. HUR SKULLE DU LEVA SOM KVINNA I DET OCKUPERADE FRANKRIKE UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET?
Nu har jag läst två lysande romaner av Kristin Hannah. När jag hade läst ”Kvinnorna” var jag begeistrad. Nu har jag läst ”Näktergalen” och vet att berättelsen kommer att sitta kvar i hjärtat ett tag. Undrar om Hannah alltid väljer det feminina perspektivet i sina böcker? Jag vet inte. Än.
För mig, som både bott i Franrike och tar mig fram på franska, är ett extra välkommet med böcker som utspelar sig där. Dessutom gillar jag ordlekar. Rossignol betyder näktergal. Och i centrum av berättelsen finns kvinnan, Isabelle, som blir känd som just Näktergalen under andra världskriget. Hennes krigsinsats blir att smuggla nedskjutna brittiska och senare amerikanske flygare genom Frankrike, ner till Spanien, där de kunde föras hem, för att fortsätta kriga för de allierade.
Boken är så mycket mer än kylslagna fotvandringar över Pyrenéerna, det handlar också om familjerelationer under ett fasansfullt krig - och hur det är att leva under nazistisk ockupation.
I centrum för berättelsen finns familjen Rossignol. Den försupne änkemannen Julien och hans två döttrar, den präktiga Vianne, storasystern som väljer familjelivet och så Isabelle, som är mer äventyrslysten. (Men det är mer än så, Hannah gör så fina porträtt av gestalterna i böckerna.)
Hur är det att leva i en Fransk by, när tyska militärer blir inneboende hos kvinnor och mödrar, vars män är i kriget eller i arbetsläger? Hur är det att se bästa vännen med judestjärnan, släpas i väg mot ett ovisst men grymt öde? Hur hanteras familjekonflikter och sorger under brinnande krig? Vad är det som får människor att göra motstånd, när det hotande straffet är tortyr och död? Hur navigerar den som vill rädda andra i tillvaron, utan att gå under själv?
Kristin Hannah har förmågan att berätta en annan historia än den jag är van vid. Andra världskriget är ständigt närvarande i den här boken, men utan en enda krigsscen - och ändå känns kriget in i mitt fladdrande hjärta.
Vilken motståndsförmåga skulle jag ha haft under ett krig? Det är en av de frågor som väcks i mig.
