Riley Sager: Hon som blev kvar
OM DU GILLAR GÅTOR ÄR ”HON SOM BLEV KVAR” AV RILEY SAGER NÅGOT DU SKA KASTA DIG ÖVER!
Den här boken känns som att gå in i en labyrint, eller som att ha en rysk docka framför dig. När du tagit av det yttersta lagret väntar en ny docka, sedan ännu en. Och du som läsare hålls på halster boken igenom. Inget är riktigt vad det synes vara - och även författaren är en pseudonym.
1929 hittas tre brutalt mördade personer. Familjens överlevande dotter Leonora anklagas för morden, men eftersom bevis saknas, så blir hon aldrig dömd.
I bygden sjungs nidvisor om ”mördaren” och alla tycks ”veta” vad som hände i det märkliga huset på klippan vid Hopes end.
Nu är det 1983, 54 år senare, och vi möter Leonora, vars enda sätt att kommunicera med omvärlden är att knacka med din vänstra hand. Hon är delvis förlamad och kan inte prata. Till henne kommer Kit som vårdare. Hon ska ta hand om Leonora i princip dygnet runt. Kit har själv en sårig personlig historia, och hennes enda chans att få ett jobb är att bli Leonoras vårdare. Men tänk om hon är farlig? Tänk att vårda en handikappad mördare…
Kit är inte som de tidigare vårdarna. Hon tror sig kunna hitta sätt att kommunicera med Leonora - och hittar ett sätt. Lite i taget får hon veta mer om omständigheterna kring morden. Men vem är egentligen skyldig? Och hur kom det sig att nästan en hel familj blev utplånad?
I boken möter vi två röster, dels Kits perspektiv, men också Leonoras (i ljudboken läst av två olika kvinnor). Sakta men säkert får vi följa Kits ”detektivarbete”, som försvåras av många saker, till exempel att den lokale polisen har mer än ett horn i sidan till henne.
Genom boken växlar perspektiven, vem har gjort vad och i vems intresse? Dimridåer läggs ut och singras, nya dimmor uppstår och samtidigt är herrgården Hopes end på väg att falla ner i havet.
Det är en sådan där bok som det inte går att släppa. Det är lätt att själv dras med i spekulationerna kring morden. Och jag måste säga att författaren, som själv använder tre olika författarnamn (!) skickligt lockar läsaren att vilja veta mer. Även om jag lyssnar på boken, väljer jag då och då läsaren, går tillbaka lite grand, för att försäkra mig om att uppfattat handlingen rätt. Detta är ingen bok att slöläsa. Du behöver vara uppmärksam, för det finns många personliga relationer som påverkar händelseförloppet. Rekommenderas varmt, trots att slutet kan kännas väl , hm, tillrättlagt, kanske.
