Kristin Hannah: Himmel över Alaska
HUR PÅVERKAS EN PERSON AV ATT DELTA I ETT KRIG ELLER UTSÄTTAS FÖR ETT KRIG?
Idag är diagnosen PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) välkänd, men före 1980 fanns inte begreppet… utan en talade om granatchock (första världskriget), stridsutmattning (andra världskriget) för att beskriva den stress som soldater utsattes för.
Just detta, bristen på förståelse för vad en hemvändande soldat bär på inombords, har fått många att gå under.
AA Milne, Nalle Puhs far, befann sig i skyttegravarna under första världskriget. Han tålde inte att höra skarpa ljud efter kriget och att skriva om Nalle Puh i Sjumilaskogen blev ett sätt för honom att skapa en trygg värld, långt bortom skräcken i skyttegravarna.
I David Morrells bok ”Tvekampen” (1973), som senare filmatiserades och födde ”hjälten” Rambo, som återvänder till USA efter hemska krigserfarenheter i Vietnam, är den centrala drivkraften bakom berättelsen att skildra huvudpersonens ptsd.
I filmen Deerhunter (1978) möter vi också män som slagits i Vietnam och som drabbas av PTSD.
Det kan alltså vara extremt svårt att återvända från ett krig, skadad in i själen och så mötas av omvärldens oförståelse.
När Kristin Hannah skriver romanen ”Himmel över Alaska” (2019) är PTSD välkänt. Kanske just därför låter hon handlingen starta 1974, när folk anade, men inte riktigt visste vad krig kan göra med människor.
Huvudpersonen Leni är tretton år när berättelsen startar. Hennes pappa Ernt är hemma i USA igen, efter att ha varit krigsfånge i Vietnam. Men han går inte att känna igen. Den kärleksfulle mannen som reste till kriget, har kommit tillbaka som ett monster som misstror allt (och samhället i synnerhet). Han misshandlar ofta sin hustru (men inte dottern) och hon förlåter honom och hoppas att han ska bli sig själv igen.
Hustrun ser hur sjuk han är, hon ser verkligen det, men hon älskar mannen som döljer sig djupt därinne och väljer, gång efter gång, att vara lojal med honom, trots att han i det närmaste är livsfarlig. Så en av de tankenötter du som läsare kan bära med dig är: Hur lojal är du beredd att vara för någon? Lojal in i döden?
Ernt kan inte behålla jobb, utan bränner ganska snabbt sina skepp vart han än hamnar. Familjen flyttar runt och Leni lyckas varken rota sig eller få vänner någonstans. Hon är helt ensam i denna dysfunktionella familj.
När handlingen startar återstår bara en möjlighet för familjen:
Att flytta till en avkrok i Alaska.
Alaska är krävande. Mycket vinter. Mycket mörker. Mycket snö. Många rovdjur. Många faror. Mycket kyla. Men också en värme mellan människor och en vilja att hjälpa till.
Hit kommer Leni med sina föräldrar. Pappans ”humör” blir allt värre, han ser konspirationer överallt och vill ”skydda” sin familj, genom att stänga dem ute från resten av världen.
Hans växande galenskap, parat med mamman som trots allt böjer sig för hans krav och idéer, gör att Lenis liv blir mycket ensamt. Tursamt nog finns en liten skola och hon får en klasskamrat, Matthew, som gör livet mer värt att leva. Och det är här, i den gemenskap som två sårade barn kan skapa, som hoppet börjar lysa. Kanske finns det ändå någon möjlighet för Leni att få älska livet?
Detta är en berättelse där en karga, vackra, storslagna, naturen i Alaska spelar en viktig roll, men viktigast är, tycker jag, berättelsen om hur Leni hanterar den situation hon hamnat i.
Bild: Omslaget till Kristin Hannahs episka roman ”Himmel över Alaska”. I bakgrunden ett högt snöklätt berg, i mitten en stuga omgiven av snö, i förgrunden vargar som springer över isen.
