Grimwalker Grimwalker: Döden i December-sviten

DÖDEN I DECEMBER (INGA SPOILERS.) av Caroline Grimwalker och Leffe Grimwalker. Polisen John Wagners familj blir kidnappad och förmodligen förd till December. John tar jobb på den lilla polisstationen i den gudsförgätna orten långt från allfarvägarna. 

. Jakten på kidnapparna kan börja. 

Tja, det låter ju som ett hyfsat enkelt uppdrag. Men hur ska det kunna bli en bokserie som härmar en teveserie om det vore så enkelt?

Jag minns när jag lyssnade på första delen och innan jag insåg att detta var början på ett långt äventyr. Förmodligen slutade den med en klipphängare, men jag kan inte komma på vilken nu - eftersom det senare har följt sådär 15 stycken. Jag kände mig otillfredsställd, jag saknade svar, jag kände frustration. Och ändå hängde jag på låset till nästa del. Jag tror det tog ett par-tre avsnitt, förlåt böcker, innan jag var riktigt fast. 

Vad är det som gör att det varit så svårt att slita mig i från December? Kan det vara att jag bryr mig om John Wagner och personerna runt honom? Kan det vara ögonblinkningarna som författarna ger till sina läsare? Är det känslan av att liksom vara med medan verket skapas och se hur de väver in verkligheten på olika sätt i December? Kan det vara att jag hamnat i metaforernas Mekka (btw undrar jag hur vänskapen mellan Grimwalkarna och Sami Jeridi ser ut - sitter ni tillsammans i ert metafor-heaven och skapar dem tillsammans?) 

Kan det vara det där oförlösta, den där längtan som finns hos så många i December? Längtan efter kärlek, längtan efter hämnd, längtan efter stora fria liv? Eller kan det vara den besatthet som präglar rätt många i December?

I efterordet till serien berättar författarna om ett projekt som i startfasen planerades till tio delar, men som svällde ut till sexton, och hur personerna i December fått eget liv, i takt med att storyn grenar ut sig och blir allt mer intrikat.

Om du söker en realistisk serie utan nerv, då är detta verkligen ingenting för dig. Men är du som jag, som, nästan lite mot min vilja, börjar gilla de där märkliga personerna som befolkar en avlägsen ort som beter sig som vore själva orten hög på en lång serie droger och diagnoser, så ska du absolut lyssna (helst!) eller läsa den. Varje del är 4-6 timmar, så du kan ta det lite i din egen takt.

Det är något med oförutsägbarheten och persongalleriet som väcker något slags kärlek i mig.

Nu har jag försökt säga mycket utan att säga något konkret - men om du ännu inte gästat December, var beredd att möta allt från seriemördare, till privatmilis, gängkriminalitet och galna sekter med storhetsvansinne, till det en massa lokal korruption kors och tvärs och så en polisstation ,fylld av extrema individer, som huserar i en nedlagd kyrka.

Som om inte det vore nog väver de till och med in ljudboksuppläsaren - den eminente Jonas Malmsjö - in i berättelsen. Det är som att de bland testar bokgenrens gränser - och passerar dem. Och jag som läsare drar ett djupt andetag och fnissar. Inget är heligt i December.

Det har verkligen varit uppfriskande att möta December. Jag har - trots det bitvis blodiga innehållet - njutit av bekantskapen. Undrar om jag ska hänga med Grimwalkers till Åre?

#grimwalker #december #boktugg #böcker #bokserie #ljudboksmekka #metafor #galenskap #kul 

Charlotte Cronquist
Charlotte Cronquist är relationsexpert och lustcoach som erbjuder o nline-kursercoaching och böcker. Hon driver intervjupodcasten  100%-podden och bloggar om kärlek, relationer och sexualitet. 
http://www.charlottecronquist.org/
Föregående
Föregående

David Lagercrantz: Obscuritas

Nästa
Nästa

Fredrik Lundberg: Tigerns år