Liu Cixin: Den mörka skogen
IBLAND, NÄR JAG LÄSER ELLER LYSSNAR PÅ EN BOK, BEFINNER JAG MIG I DEN MÖRKA SKOGEN. Det är ett tillstånd där jag inte riktigt kommit in i berättelsen. Jag är omgiven av ett slags mörker och undrar om något i berättelsen snart kommer att ”lysas upp”, så den blir lättare att ta sig in i.
När jag läser och lyssnar på Liu Cixins ”Den mörka skogen” - andra delen av den magnifika science-fiction, vetenskapliga, dystopin (?) och triologin Trekropparsproblemet, så hamnar jag där, i mörkret, långt innan författaren förklarar vad just han avser med det. (Han talar om universums mörka skog).
Bland det som utmanar mig här är de kinesiska namnen. Jag kan inte skilja ett kvinnonamn från ett mansnamn, exempelvis. När jag googlar inser jag att många (alla?) kinesiska namn har en betydelse (jämför med svenskans Stig, Sten, Ulf, Maja, Säfström, Wiklund etc). Det kan ju vara så att själva namnen är en del av berättelsen? Alltså att namnen säger en del om personernas karaktärer. Men det får jag alltså lämna därhän. Jag kanske går miste om en eller flera nivåer i texten. Kanske.
Jag har läst/lyssnat på Trekropparsproblemet (första delen i triologin) och fascinerats. Dessutom har jag sett en teveserie som bygger på samma del.
Därför trodde jag att jag enkelt skulle kunna kliva in i detta universum igen. Så blev det inte.
När jag lyssnade till Kristofer Kamiyasus eminenta uppläsning hade jag svårt att hålla reda på de kinesiska namnen. Vem var det nu igen? Vart hörde hen hemma i berättelsen?
Dessutom utspelar sig handlingen på flera plan - på jorden, i rymden och vid planeten Trisolaris 400 ljusår bort.
Eftersom jag VISSTE att berättelsen skulle fascinera mig (jag ser fram emot tredje delen…) så ville jag verkligen lysa upp skogen, förstå berättelsen, kliva in i den verklighet som Cixin skapar, så testade jag att läsa texten i mobilen.
Det funkade så där. Därför valde jag att - för första gången i mitt ljudboksliv - gå till bokhandeln och köpa boken. Jag började om läsningen, strök under namnen, antecknade deras yrken och liknande, för att skapa något slags stabil grund för mig.
Jag läste kanske 50 sidor och sedan började jag växla mellan att lyssna och att läsa. Och tänka sig - berättelsen öppnade sig för mig. Skogen blev allt ljusare. Jag kom in i berättelsen och började förstå den. Jag lade den fysiska boken åt sidan.
Vad handlar det då om?
Mänskligheten känner till att intelligenta varelser från Trisolaris känner till jordens existens och att jorden, vår planet, ger trisolaris befolkning en ny möjlighet att (över)leva. Eftersom Trisolaris ligger 400 ljusår bort, har människorna den tiden på sig att förbereda ankomsten.
Kommer det att bli krig? Eller är trisalorianerna vänligt inställda?
På jorden finns både de som vill välkomna dem och de som vill bekämpa dem.
Nu, i den andra boken, befinner vi oss huvudsakligen tvåhundra år framåt i tiden och en av de saker som gör att jag vill veta mer, är Cixins framtidsvision. Jag undrar så vart vi tar vägen i den tredje delen (ännu inte på svenska).
Bokserien är spännande, filosofisk och får en att fundera på den mänskliga hjärnans gränser och vad som händer oss i möten med andra utomjordiska kulturer.
Jag rekommenderar varmt att läsa och lyssna - men om du också har problem att förstå kinesiska namn, lista dem, så att du hänger med i berättelsen.
Som ett litet ps tänker jag att de här böckerna är skrivna på 2000-talet, innan ljudboken fått dagens roll. Den här berättelsen är verkligen inte anpassad till ljudboken. Men ta till dig den ändå, och fundera gärna på framtiden. Vilket öde kommer mänskligheten att möta?
Bild: Omslaget till Liu Cixins bok Den märka skogen. Man anar planeter i världsrymden. Cixin är en rikt belönad science-fiction författare, född i Kina 1963
