Behöver språket i din text förbättras?
Du har skrivit ett manus, en rapport eller någon annan typ av text och är osäker på om språket i texten håller måttet. Då kan du ha nytta av en språkgranskare, som går igenom din text och lyfter fram förbättringsmöjligheter.
När Charlotte Cronquist språkgranskar är detta vanliga saker att granska:
Grammatik
Håller din text rent grammatiskt? Eller känner du dig ibland osäker när du skriver svenska? Det finns många vanliga fallgropar, både för dig som talat svenska hela livet och för dig som lärt sig svenska senare. Grunden är att du är konsekvent. Då blir det lättare för dina läsare att förstå din text. Här kommer två exempel skrivningar som kan få både “språkpoliser” och andra att fundera på vad du menar och vem du syftar på.
Pronomen
Ett pronomen är ett ord som ersätter ett namn. Våra vanligaste pronomen är jag, du, ni, vi, de.
I talspråk säger vi “dom”. Dom kan handla om några som är subjekt (det en sats eller mening handlar om)“Dom åkte till skolan” eller ett objekt: “Staffan lagade maten till dom.” Om du konsekvent skriver ordet dom är det inga problem.
Men i skriftspråk används ofta “de” och “dem”, där “de” är subjektsformen och “dem” är objektsformen. Då kan du få språkpoliserna på dig om du skriver: “Dem åkte till skolan” (istället för “De åkte till skolan”) eller om du skriver “Staffan lagade maten till de” (istället för “Staffan lagade maten till dem”).
Det är ganska vanligt att skribenter inte tänker så mycket på det där utan blandar dom, de och dem i samma text och ibland huller om buller. Här kan språkgranskaren hjälpa dig att välja. Antingen skriver du “dom” genomgående, eller också lär dig dig skillnaden mellan de och dem och använder passande pronomen.
Tempus
En annan sak som ofta slinker emellan är tempusväxlingar. I ena meningen kan det stå “jag går”, i nästa “jag gick” - och där är det bra om det finns en logik i texten. Språkgranskaren kan lyfta fram tempusväxlingar och fråga dig om de är gjorda med avsikt, eller om du vill välja ett specifikt tempus i din text.
Anitas texter blev toppenbra!
Charlotte Cronquist har språkgranskat flera av Anita Carlssons böcker om mindfulness. Ett arbete som bidragit till att hennes böcker gått från att vara bra till att bli toppenbra!
Tilltal
Det är oerhört vanligt att du blandar olika tilltalsord om vartannat. För att öka läsförståelsen är det viktigt att välja tilltalsord medvetet och vara någorlunda konsekvent. Tilltalsordet är det ord du använder för att tala till läsaren. Som du märker används ordet “du” nästan genomgående i de här texterna, och det tilltalsordet är valt för att du ska känna dig i centrum för uppmärksamheten (men det funkar inte alltid, så blir läsaren tilltalad i tredje person). Om du läser en text där det i första meningen står: “Du ska nu få en uppgift…” och i nästa “vi ska nu gå igenom detta tillsammans” och i en tredje “man brukar säga”.
Stilnivå
Det är också bra om du har koll på din texts stilnivå. Det är bra om den är konsekvent, för annars kan texten bli svårläst eller riskera att läsaren blir förvirrad. Vill du skriva akademiskt eller byråkratiskt (vilket Charlotte Cronquist inte rekommenderar) så gör det konsekvent. Om större delen av texten är skriven på en hyfsat formell, men ändå lättfattlig svenska, kanske det ser konstigt ut om du plötsligt lägger in slanguttryck eller svordomar. Språkgranskaren kan lägga märke till stilskillnader och lyfta frågan till dig - så att du själv blir medveten om vilken stilnivå du vill ligga på.
Stavning
Det kanske är så självklart att din text är rättstavad, att du inte ens tänker på den aspekten. Och rättstavningsfunktionerna i de flesta ordbehandlingsprogram brukar vara bra. Men de kan också “göra missar” och framförallt upptäcker de sällan när du sluntit på tangenterna och skrivit till exempel “din” istället för “fin”.
Frigöra kvinnor med ordens hjälp!
Under flera år samarbetade Charlotte Cronquist med Marie Ek Lipanovska, som tagit initiativ till och lett projektet Heal my voice Sweden. Det är en serie böcker där kvinnor berättar sina livshistorier på olika teman. Charlotte har levererat egna texter till flera av böckerna, arbetat som språkgranskare och redaktör för flera av böckerna. I bokserien får mer än 150 kvinnor göra sin röst hörda, de flesta av dem utan tidigare författarerfarenhet. De egna bidragen till boken har i sig inneburit en frigörelse för deltagarna och dessutom har arbetet med böckerna skapat en stark känsla av samhörighet och systerskap mellan kvinnorna.
Charlotte Cronquist har också språkgranskat en rad böcker för affärsförlaget Liber. Bland dem:
Social utveckling i affärsekonomin Apsis handbok om e-postmarknadsföring, Varje dag är en ny match – berättelsen om Stadiumbröderna, Var bra – hur du lyckas i den digitala ekonomin, Etik arbetslivet , Affärsmannaskap , Sälj dig själv och ta betalt, Att coacha grupper , Sparande, Etik och gott omdöme, Mellan folkhem och Europa, Den svenska politiken, Ångest i organisationen, Marknadsföring på internet, Krediträttens grunder, Bloggar som marknadsföring