JAG BLIR NYFIKEN PÅ ROMANBYGGEN SOM SKER I FLERA TIDSPLAN, OCH ÄR GENUINT NYFIKEN PÅ HUR DE OLIKA TRÅDARNA OCH PERSPEKTIVEN SKA VÄVAS SAMMAN. När jag läser Pam Jenoffs roman ”Skymning över Paris”, imponeras jag av hennes förmåga att skapa en spännande, rörande och intressant vävnad.

Utan att röja för mycket, så kantas berättelsen av Jeanettes nära döden-upplevelser, svek och elände. Fler människor hinner gå åt och spåren pekar åt ett visst håll. Ganska snabbt ”vet” jag att mördaren kommer att vara någon till synes osannolik. 

Detta är en hisnande terrorhistoria, som väver in terrorism i Europa, Mellanöstern och Afrika (hittills). Ju längre jag lyssnar, desto mer medveten blir jag om den övergripande titeln - operatör okänd. Boken är som en katt och råttalek, där läsaren hålls på halster. Vem är det egentligen som jagar vem och varför? Vad driver människor till terrordåd? Och när jag läst första delen, längtar jag till nästa del, som kommer först till årsskiftet.

Tänk dig att du är tonåring under andra världskriget och bor i ett land som är ockuperat av tyska nazister, du vet att kriget pågår, du ser vad som händer runt omkring dig och så inser du att du vill göra en insats.
När du börjar arbeta för att rädda människor, eller till och med ditt land, vet du att du hela tiden riskerar ditt liv - ändå fortsätter du.
En sådan hjältemodig människa var italienaren Pino Lella - på riktigt. 

I Karmanlinjens fokuspunkt befinner sig startup-bolaget Climacast - en svinbra vädertjänst som tränas upp av A1, för att kunna förvarna om lokala extremväder. Det låter ju hur bra som helst.

Men när superprogrammeraren Max Nyman rekryteras till bolaget så visar det sig att det finns starka motkrafter, någon eller några som till varje pris vill komma åt den kod som styr Climacast.

Nu har jag precis läst ”Skugga över slagtjärn”, där ett märkligt mord har skett. Någon hittar en död kropp i en myrstack, men huvudet saknas. Vem är den döde? Varför har han mördats? Fallet är så knöligt och komplicerat att Olivia Rönning, till vardags på NOA i Stockholm, får i uppdrag att hjälpa polisen i Strömsund. 

Det är en spännande berättelse om en tid som snart försvinner ur vårt mannaminne. Därför känns det extra angeläget att läsa denna bokserie. Jag vet inte hur många volymer Anders Nilsson har planerat… men jag gissar att materialet han har tillgång till, räcker för en hel radda böcker. Jag är beredd att läsa nästa del. 

Den här gången läser jag den tredje boken i Strindbergsserien, ”Skuggläge”. Denna gång är ett ouppklarat brott i centrum. Var det verkligen rätt person som dömdes för styckmordet 1989? Detta styckmord är ett trauma i hela bygden… somliga vill att det ska ”grävas upp igen” och andra att man ska låta bli.

Jag har precis läst Sara Alkners ”spänningsroman” Mirakelbringerskan och är just besviken. Det är lite som när jag läser en rubrik i tidningen, blir intresserad, fortsätter läsa ingressen, är fortfarande intresserad och så läser jag hela artikeln, och så inser jag att rubriken i princip saknade täckning i texten. Lite så känns det. 

Så vill du ha en beskrivning av hur en statskupp går till, läs den här boken. (När jag kollade engelska Wikipedia stod det om likheter med den nuvarande presidenten i USA… så jag är inte den enda som ser skrämmande likheter.).