NÄSTAN MOTVILLIGT DRAS JAG MED I HANDLINGEN. SKA JAG STÅ UT MED YTTERLIGARE EN ”GALEN” PROFESSOR? Första gången jag försökte gick det inte. Jag tröttnade. Jag började tycka att persongalleriet i början av boken var lite för, vad ska jag säga, politiskt korrekt, kanske?

John tar jobb på den lilla polisstationen i den gudsförgätna orten långt från allfarvägarna.  Jakten på kidnapparna kan börja. Tja, det låter ju som ett hyfsat enkelt uppdrag. Men hur ska det kunna bli en bokserie som härmar en teveserie om det vore så enkelt?

Döden i December - 16 delar spänning med Grimwalker och Grimwalker.

EN EGENSINNIG MURVEL SÖKER SANNINGEN, bokstavligen på liv och död, i Fredrik Lundbergs debutroman ”Tigerns år”. Jag börjar lyssna och har sedan svårt att släppa taget om historien. Hur ska det gå? Det finns en slags lågintensiv (ibland högintensiv) spänning och nervighet som gör att jag bara måste fortsätta.

Kvinnorna av Kristin Hannah tillhör de starkaste berättelserna jag har läst. Förmodligen stärks mitt intryck eftersom jag som barn följde kriget, eftersom jag lyssnade på samma musik som de, eftersom jag känner igen de händelser som passerar i periferin i den här boken.

Om någon kunde gå tillbaka i historien och förhindra mordet på Kennedy, vad skulle följden bli?

För att kunna leka den leken trovärdigt behöver King hitta på ett ”tidshål”, som gör det möjligt för någon att ta sig till det tidiga sextiotalets USA. Så det gör han.

IBLAND klibbar en berättelse fast sig i mig. Bokens innehåll stannar kvar långt efter det att jag läst ut den eller lyssnat klart den.
En sådan är ”De förbjudna kapitlen” av eminente Anders Nilsson.

Vad skulle kunna trigga igång ett tredje världskrig? Är det slumpvisa händelser? Är det att någon känner sig trampad på tårna?

Jag har väntat i flera år på den avslutande delen av Jussi Adler-Olsens dekalog om avdelning Q. Jag har läst samtliga nio delar och jag har sett de danska långfilmer som bygger på delar av dekalogen. Äntligen!