Violet är liten, arg, envis, söt och en som aldrig ger sig. Hon har en framtid utstakad som skrivare, hennes dröm är att sitta i dammiga bibliotek och lära sig mer om historia. Så därför kan hon, redan när boken startar, mer om historia än många andra…

Men nu ska hon bli drakryttare, ett livsfarligt yrke.

Detta, en ung kvinna som mister sitt liv, är en början som får mig att fortsätta lyssna. Jag är också tacksam över att boken inleds med mordet, så att jag slipper hinna gilla och bry mig om Anna-Karin Hermansson. Hon blir, till en början, lite grand som kvällstidningarnas sommarmord förr i tiden. Ett flickmord på distans.

Den yttre ramen handlar om Mikael och Jenny, om hur han blir en MMA-fighter i Thailand, men också om trasigheten hos en man vars mamma är manshatare. Läs den, eller ännu hellre lyssna till Maria Maunsbach. Lägg märke till vad som händer i dig, när du läser? Fick du också, som jag, en möjlighet att reflektera över dina egna värderingar? Skulle du kunna älska en magisk man?

Främlingen” kommer in? Vad händer när en kvinna (!) börjar dagen med kaffe och grappa på fiket? Och hur reagerar familjen när samma kvinna, Anna, bestämmer sig för att söka jobbet som brevbärare? Jo - och detta är ingen spoiler - folk börjar prata och maken känner sig obekväm. ”Vad ska folk tänka om mig, när jag har en fru som arbetar”. Typ.

Mänskligheten känner till att intelligenta varelser från Trisolaris känner till jordens existens och att jorden, vår planet, ger trisolaris befolkning en ny möjlighet att (över)leva. Eftersom Trisolaris ligger 400 ljusår bort, har människorna den tiden på sig att förbereda ankomsten.
Kommer det att bli krig? Eller är trisalorianerna vänligt inställda? 

När jag började lyssna på Häxan var jag omedveten om att det var en bok, indelad i åtta delar. Varje del en munsbit på under tio timmar. Jag lyssnade snabbt igenom första delen och var fast. Jag försökte bryta av med andra böcker, men ville veta: Vad ska hända med Wilma?

Det som suger tag i mig är misstanken om spioneri, dubbelspel och olika agendor. Vem vill dölja vad för vem? Hur mycket infiltration av svenska myndigheter och annat ägnar sig ryssarna åt? Vad händer i en värld av spionage och kontraspionage.

Det är Maria, som är stjärnreporter med uppsägningshot på en stor tidning, som tar emot samtalet från sin struliga syster Sara. Hon far ner till Spanien för att få reda på sanningen. Hon hörde ju Saras rop på hjälp och anar att någon tagit henne av daga, men vem och varför?

”Anna Karjala”, är titeln och en av personerna i boken, syster till den kvinna som hittas hängd i början av boken. Vad finns det för dunkla hemligheter som döljs i familjen? Vad är det som har sådan sprängkraft?

I SJU ÅR BODDE JAG I EN LITEN SKÅNSK BY. Jag känner tacksamhet över att den inte alls liknar den onamnade byn längs riksväg 13 som är en av ”huvudpersonerna” i Lina Wolffs roman ”Liken vi begravde”. Det var bättre hos oss.

Den här biografin rör något djupt i mig. Hur påverkas vi av familjehemligheter? Av det som aldrig sägs rakt ut? Hur påverkas vi av det outtalade, av det som finns i vårt blod, vår energi, vårt dna?

VARFÖR HAR VERA VARKEN GÅTT UR LÄGENHETEN ELLER SPEGLAT SIG DET SENASTE ÅRET? VAD KAN HA HÄNT? ”Luftvärdighet” av Karin Modéen är lite grand berättad som en bumerang. Vi får veta något före och något efter, med ett stort hål i mitten, och så småningom kanske bumerangen studsar tillbaka till mig som läser och med det täpps hålet, det stora ”därför” igen. 

Detta är en både spännande och smart bok. Den har flera tidshorisonter där en är för länge sedan (Uppsala universitet), där en annan (den huvudsakliga) skildrar själva resan in i vildmarken och en tredje som är ett slags efteråt, där poliser frågar någon: ”Vad var det som hände egentligen? Och var i Sarek?”.

Dansken Nis Jakob står bakom serien Röd hämnd, som finns i åtminstone fem delar. Jag har lyssnat på de fyra första. I centrum finns Louise, en polis och hennes familj, och Hans, en pensionerad polis och människorna runt honom.  Så själva persongalleriet är lite ovanligt och gör mig nyfiken.

Beth drömmen om en framtid som poet, hon skulle vilja plugga i Oxford, bli författare, lämna byn där hon växte upp. Tio år senare är hon bondmora och tidigt får vi veta att hennes älskade son dött vid nio års ålder. Dessutom befinner hon sig på en mordrättegång, men vem är det som står inför skranket?

Hur skulle du ta dig an en berättelse om något som hänt för 600 år sedan, med det källmaterial som finns tillgängligt? Hur skulle du ge blod åt personer som har levat? Hur ska vi få hjälp att uppleva deras karaktärer, särdrag, bevekelsegrunder, lidelser, ränkspel, kärleksliv, längtan? 

I denna roman gör tillfälligheter att fallen med de rånade änkorna faktiskt tas till ytan. Vi får möta änkorna, rånaren, poliserna och åklagaren och vi får följa processen från brott till dom i tingsrätten. Det är intressant att följa åklagarens roll, hur han ska rubricera brotten, hur utredningen leds, vad man tror kan leda till att den brottsanklagade fälls och hur man hanterar en känsla av att ”veta”, utifrån indicier. När vet vi verkligen vem som begått ett brott?

Så åter till min lekfulla grundfråga: Händer det också dig att du ibland undrar om du läser ”samma ” bok? Vilka teman brukar dyka upp i de böcker du läser? 

Redan på första sidan skildras det som gett romanen dess namn. ”Slaget”. Det lyckade (men barnlösa) paret Marcus och Sandra bor i en fint renoverad 1920-talsvilla i Hästhagen, Nacka. Fram till denna minut, då Marcus slår sitt slag mot Sandra, är de sinnebilden för det nästan perfekta.

Det var 50 år sedan jag gick ut nian. Många av tjejerna lämnade orten så fort som möjligt, för att söka ett annat liv någon annanstans. Jag var en av dem. Men hur är det att komma tillbaka? Går det att återvända och välja att bryta gamla mönster?

Caroline är tjejen som drog till London så snart det gick och som nu, mer än 20 år senare, får ett panikartat meddelande från sin mamma om att det är fara på färde hemma på gården. Snälla Caroline kom hem och hjälp mig!